Landskaps­grundämnen

Småland, Kalium (K)
Stockholm Neon (Ne)
Östergötland Fosfor (P)
Öland Jod (I)
Ångermanland Kol (C)
Västmanland Kväve (N)
Västergötland Uran (U)
Västerbotten Guld (Au)
Värmland Mangan (Mn)
Uppland Yttrium (Y)
Södermanland Kobolt (Co)
Närke Zink (Zn)
Norrbotten Järn (Fe)
Medelpad Väte (H)
Lappland Silver (Ag)
Jämtland Syre (O)
Härjedalen Palladium (Pd)
Hälsingland Nickel (Ni)
Halland Natrium (Na)
Gästrikland Krom (Cr)
Gotland Kalcium (Ca)
Dalsland Kisel (Si)
Dalarna Koppar (Cu)
Bohuslän Klor (Cl)
Blekinge Magnesium (Mg)
Göteborg Argon (Ar)
Skåne Aluminium (Al)
Småland, Kalium (K)

Småland, Kalium (K)

Glasriket med tillverkning av ”klart glas med fin klang”.

Visste du:
-att din kropp innehåller ett till två hekto kalium?
-att kalium är en ingrediens som skiljer kristallglas från vanligt glas?
-att kalium behövs för växternas fotosyntes skall fungera?
-att tankens skärpa kräver kalium?
-att trots att kalium är en metall så smälter den redan vid 63 grader?

Används i Småländska glasbruken
Kalium används flitigt i de småländska glasbruken för tillverkning av kristall av högsta kvalitet. Vanlig glasmassa framställs genom att man smälter en blandning av sand, soda och kalk. För att få fram ett glas av hårdare kvalitet blandar man bl a i ett kaliumsalt – kaliumkarbonat som också kallas pottaska. Pottaska utvinns ur vedaska och tillsats av detta ger glas med högre glans och vackrare klang.

Förekomst och egenskaper
Kalium är det sjunde vanligaste grundämnet på jorden. Kaliummetall förekommer inte fritt i naturen. Kalium är en mjuk metall som kan skäras med kniv. När man skär upp den ser man att de nyligen blottlagda ytorna är silvriga. Metallen är en av de mest reaktiva. Den oxideras mycket snabbt i kontakt med luft och måste lagras i argongas eller under mineralolja. Den börjar ofta brinna om den kommer i kontakt med vatten. Förbränning av kalium och kaliumsalter ger en lila flamma.


Stockholm Neon (Ne)

Stockholm Neon (Ne)

Den som vandrar i Stockholm mörka kvällar och nätter ser, liksom i andra större städer, mer ljus än mörker. Det ljus som definierar den moderna staden är kanske främst neonljuset i reklamskyltar och därför har Neon valts som Stockholms landskapsgrundämne, liksom en annan gas som används i neonljus, Argon är det för Göteborg.

Neon betyder ny men upptäcktes 1898

Neon upptäcktes 1898 som en beståndsdel i luft av Sir William Ramsey och Morris William Travers. Ramsay sökte efter de grundämnen med ädelgasernas egenskaper som förutsågs av Mendelejev 1869 i det periodiska systemet. Först upptäckte Ramsey och hans medarbetare Argon 1894, följt av Helium 1895 samt tillsammans med Travers 1898 även Neon, Krypton och Xenon. Ramseys trettonårige son föreslog först namnet novum för just detta grundämne som modifierades till Neon med betydelsen ny. Året därpå upptäckte Rutherford och Owen även den tyngsta naturligt förekommande ädelgasen Radon. Ramseys upptäckt av dessa gasformiga grundämnen belönades med Nobelpriset i kemi 1904.

Användning

Den egenskap som gett den färglösa gasen Neon sitt viktigast användningsområde är att det ger ett rödaktigt sken om en elektrisk urladdning skickas genom gasen vid lågt tryck. Denna egenskap används för att ge rött ljus i neonrör och har gett namnen neonljus till all belysning av denna typ även om fler ämnen behöver tillsättas för att få andra färger än rött. För att få blått ljus tillsätts Argon, för vitt ljus används Xenon och genom att belägga glasets insida med olika typer av färgämnen fås tillsammans med Neon, Argon eller Xenon även andra färger. Neon blandat med helium kan vid elektriska urladdningar ge laserljus.

Framställning

Industriell framställning av gaser från luft görs genom att luft kyls ned till nästan – 250°C, då den omvandlas till vätska. Genom att höja temperaturen igen börjar ämnena i luften koka och destilleras bort (precis som vatten kokar när temperaturen höjs). Neon kokar lättare (- 246°C) än de flesta andra ämnen i luft och kan på det viset separeras när luften hålls vid eller strax över dess kokpunkt. Vid högre temperaturer kokar andra gaser bort.

Östergötland Fosfor (P)

Östergötland Fosfor (P)

Gödning i gammal kulturbygd

För jordbruksbygden Östergötland är fosfor ett mycket viktigt naturligt gödningsämne. Själv använder du fosfor i form av fosfater när din kropp lagrar och omvandlar maten du äter till uppbyggnad av t. ex. proteiner.

Att vi undviker fosfat i tvättmedel beror alltså inte på att fosfater är onyttiga. Tvärtom, avloppsvatten med fosfater är rena gödningsmedlet. Men när det hamnar på fel ställe växer sjöarna igen och djurlivet hämmas.

Numera tar reningsverken bort ca 90% av fosforn i avloppsvattnet. Slammet som blir kvar kan återföras till jorden. Då har fosforn gått sitt kretslopp – från åker till växt till människa till vatten till slam och tillbaka till åkern.

Öland Jod (I)

Öland Jod (I)

Tång gödning för trädgårdsland

Tången längs Ölands stränder innehåller grundämnet jod. Brist på jod är den vanligaste orsaken till sköldkörtelsjukdomar i världen. I Sverige förekommer i princip inte jodbrist eftersom vissa livsmedel är jodberikade.

Blåstången har haft många användningsområden, bl. a. samlades den in från strändernas tångvallar och användes för att gödsla åkrarna och till att täcka tak. Aska från bränd tång kunde fungera som ersättning för salt.

Sedan gammalt har tång också använts inom medicinen. Enligt Svenska Pharmaceutiska Växter från 1872 kan blåstång användas mot skrofler, en form av tuberkulos hos barn. På senare tid har blåstång figurerat både i bantningsmedel och hudkrämer.

Ångermanland Kol (C)

Ångermanland Kol (C)

Kolets kemi

Kol intar en central ställning bland alla grundämnen. Ämnet ingår i all levande materia och är en förutsättning för liv. Kolföreningarnas kemi är ett så omfattande vetenskapsområde att det fått ett eget namn, organisk kemi.

Ångermanlands anknytning till grundämnet kol är också förknippat med det omfattande skogslandskapet. Skogen binder koldioxid och ger energirik ved som kan förädlas till sågade trävaror, massa, papper och biobaserade kemikalier.

Västmanland Kväve (N)

Västmanland Kväve (N)

Upptäckt av apotekare i Köping

Kväve är ett grundämne som omger oss. Kväveatomen förekommer i många föreningar, men viktigast är kvävgasen. Den består av två kväveatomer och utgör cirka 78 volyms-% av den luft vi andas.

Kväve är en förutsättning för livet. Tillsammans med kol, väte och syre bildar kväve proteiner vilka i sin tur bildar alla levande organismer på vår jord. Även molekylerna som bildar vår genetiska kod, DNA, innehåller kväve.

Kvävgasens upptäckt tillskrivs vanligen engelsmannen Daniel Rutherford och året 1772. Ungefär vid samma tid gjorde den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele, apotekare i Köping oberoende och liktydiga observationer.

Västergötland Uran (U)

Västergötland Uran (U)

Ett strategiskt viktigt grundämne

I Västergötlands alunskiffrar har Sverige en egen fyndighet av uran. Den bearbetas dock inte längre. Under det kalla krigets dagar på 1960-talet var det annorlunda- då ansågs egen utvinning av uran värdefullt.

Uran har två viktiga isotoper, uran 235 och uran 238. Uran 235 är den klyvbara isotopen, men den utgör bara 0,7% av naturligt uran. Uran till kärnkraftsreaktorer måste därför anrikas och idag importerar Sverige anrikat uran.

Halveringstiden för uran 238 är 4,5 miljarder år. Slutprodukten är bly 206. Den långa halveringstiden gör det möjligt att bestämma åldern på mineral. Åldern uppskattas genom att man mäter förhållandet mellan uran 238 och bly 206.

Västerbotten Guld (Au)

Västerbotten Guld (Au)

Bolidengruvan, guldutvinning i Rönnskär

Guld är utan konkurrens vårt mest symbolladdade grundämne: det står för rikedom, makt och framgång och vårt språk är fullt av uttryck för detta såsom ett gyllene tillfälle, guldkantad, guldålder, guldkorn osv. Guldföremål bevarar sin lyster över mycket lång tid, medan andra metaller får mörka beläggningar.

Bolidengruvan i Västerbotten har varit den största guldgruvan i Norden. Där bröts under de 40 aktiva åren 128 ton guld.

Guld är en ädel metall som inte ens angrips av koncentrerade syror och baser. För att lösa upp guld krävs speciella lösningsmedel, t. ex. kungsvatten, en blandning av koncentrerad saltsyra och koncentrerad salpetersyra.

Värmland Mangan (Mn)

Värmland Mangan (Mn)

Världens mineralrikaste plats

En världsunik naturhistorisk skatt finns gömd i berget i Långban. Här har inte mindre än drygt 300 olika mineral påträffats, varav en del är världsunika. Fortfarande görs årligen nya intressanta fynd.

Långbans gruvfält har funnits i mer än 300 år. I mitten av 1800-talet började man utvinna mangan. I samband med detta upptäcktes flera nya ovanliga mineral. Långbans rykte som ett mineralogiskt eldorado spreds över världen.

Gruvbrytningen upphörde 1972 och idag ärLångban en turistattraktion. Här finns renoverad hytta och vacker disponentgård där de berömda bröderna John och Nils Ericsson föddes.

Uppland Yttrium (Y)

Uppland Yttrium (Y)

Världsrekord i upptäckter

Ytterby gruva på Resarö i Vaxholm är världsberömd. Det är den plats där flest grundämnen i världen upptäckts på samma ställe. Fyra grundämnen har namn efter Ytterby, nämligen yttrium, terbium, erbium och ytterbium.


Gruvan vid Ytterby är idag en vallfartsort. Många, allt från nobelpristagare i fysik och kemi till nyfikna och naturvetenskapligt intresserade kommer dit. År 1990 utnämnde amerikanska metallsamfundet Ytterby till ”årets landmärke”.

Yttrium har många bra egenskaper. Det gör glas och keramik mer stöttåligt och förbättrar kvalitén hos legeringar. Särskilt intressant är att yttrium är supraledande. De forskare som gjorde den upptäckten fick nobelpriset år 1987.

Södermanland Kobolt (Co)

Södermanland Kobolt (Co)

Bergtrollets metall

En gruva värd att besöka är vackra Koppartorp söder om Nyköping. Där utvanns tidigare både koppar och kobolt. Kobolt i ren form är svår att utvinna. Metallen är ofta en biprodukt från koppar-, nickel- och tenngruvor.

Kobolt förvirrade länge gruvindustrin. Till utseendet påminde det om silver, men vid smältning förvandlades ”silvermalmen”. Man trodde det var trollen som spelade gruvmännen ett spratt. Kobolt betyder ”bergstroll”.

År 1735 visade den svenske kemisten Georg Brandt att kobolt var ett grundämne. Kobolt blev därmed det första grundämne som identifierades i Sverige. Numera är kobolt känt för att ge värdefulla egenskaper till legeringar.

Närke Zink (Zn)

Närke Zink (Zn)

Stor zinkort

Närkesorten Zinkgruvan har inte bara ett ovanligt ortsnamn. I samhället finns dessutom en av västvärldens största producenter av zinkslig, ett mineralkorn som är råvara vid zinkframställningen.

Gruvan i Zinkgruvan är en av världens mest kostnadseffektiva. Den svarar för 10% av Västeuropas totala produktion av zinkslig. Sligen säljs till smältverk på kontinenten som sedan vidareförädlar den till metallen zink.

År 1856 kom ett belgiskt bolaget i besittning av zinkmalmsfyndigheten i Zinkgruvan. Om detta belgiska företagsförflutna minner bl. a. vissa byggnader och den katolska kyrkogården i Åmmeberg.

Norrbotten Järn (Fe)

Norrbotten Järn (Fe)

Stora masugnen i Luleå

I Sverige har järn framställts i bortåt 2000 år. Den tidiga hanteringen byggde på framställning från myrmalm. Idag utvinns en stor del av det svenska järnet vid malmfälten i Lappland.

Järn är den tekniskt och ekonomiskt viktigaste metallen för människan. Om vi inte lärt oss att använda och bruka järnet, hade världen sett mycket annorlunda ut. Järn används idag i huvudsak för produktion av stål.

När vallonerna kom till Sverige i början av 1600-talet effektiviserade de järnframställningen. Valloner var även duktiga hammarsmeder, de kunde förvandla tackjärn till smidbart järn. Numera sker förädlingen vid stålverket i Luleå.

Medelpad Väte (H)

Medelpad Väte (H)

Framtidens energibärare?

Kanske kommer alla bilar om några år att drivas av bränsleceller där väte får reagera med syre under energiutveckling? Väte kan alltså bli en viktig framtida energibärare och som restprodukt skulle det endast bildas vatten.

Väte är det lättaste av alla grundämnen. Den viktigaste väteföreningen är vanligt vatten. Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom. Vatten är av avgörande betydelse för alla former av liv.

Vätgas kan produceras från naturgas, olja, biobränslen och koks, men även från vatten. En förutsättning är tillgång till billig energi. I Indalsälven och Ljungan har många av vattenfallen byggts ut för elproduktion.

Lappland Silver (Ag)

Lappland Silver (Ag)

Uppskattad metall var värdemätare

På Silvermuséet i Arjeplog finns många vackra silverarbeten. Silversmidet bygger på samisk slöjd och hantverk och är troligen upphovet till det s. k. tornedalssilvret med mönster av åkerbärsblomma och finnmyrten.

Silver är en uppskattad metall: det står för rikedom och styrka. Präglingen av silvermynt var ett uttryck för metallens värde. I Sverige började man bryta silver under 1500-talet och silvergruvan i Nasafjäll öppnades på 1600-talet. Brytningen fortsatte till slutet av 1800-talet. I dag kommer en stor del av det silver som produceras i Sverige från koppargruvan i Aitik.

Jämtland Syre (O)

Jämtland Syre (O)

Grundämne som turistattraktion

I mitten av 1800-talet kom de första ”luftgästerna” till Jämtland. Buller, smuts och hets gjorde att stadsborna ville resa bort. Jämtlands stora barrskogar, sjöar, älvar, fjäll och friska luft blev en turistattraktion.

Turism är fortfarande viktigt för Jämtland. De stora skogarna höjer luftens kvalitet och träden fungerar som levande filter. De renar luften från partiklar och gasformiga föroreningar och höjer luftfuktigheten.

Gröna växter producerar syre via fotosyntesen. Syrgas är färg-, smak- och luktlös. I kroppen används syret vi andas för förbränning i cellerna. Dit transporteras syret av blodets hemoglobin.

Härjedalen Palladium (Pd)

Härjedalen Palladium (Pd)

Renar bilavgaser

Palladium är en mjuk och silvervit metall. Den hör till de s. k. ädelmetallerna som inte korroderar i luft. En ny fyndighet har under senare tid upptäckts i Bottenbäcken nära Storsjö i Härjedalen.

Det största och viktigaste användningsområdet för palladium är som katalysator i bilars avgasrenare. Till varje avgasrenare går det åt ca 5g metall. År 1999 användes 60% av världstillgången till avgasrenare.

Under senare år har olika typer av palladiumkatalysatorer även fått stor betydelse för organiska kemister. De används vid uppbyggandet av biologiskt aktiva organiska föreningar som t. ex. läkemedel.

Hälsingland Nickel (Ni)

Hälsingland Nickel (Ni)

”Falsk koppar” var ny metall

Kemisten och mineralogen Axel Fredrik Cronstedt undersökte 1751 ett mineral från gruvan i Loos. I mineralet upptäckte han ett nytt grundämne, en metall. Cronstedt föreslog att den nya metallens namn skulle vara nickel.

Cronstedt hade nämligen också undersökte en rödbrun grönfläckig malm från Tyskland. Den liknade kopparmalm, men den var dålig. Ingen kunde framställa koppar ur den. Tyskarna kallade den Kupfer-nickel, d. v. s. falsk koppar.

Nära gruvan i Loos har ett minnesmärke rests över Cronstedts upptäckt. Nickel har traditionellt använts i myntlegeringar. Nickels allergiframkallande egenskaper har dock drivit fram en utveckling av nickelfria mynt.

Halland Natrium (Na)

Halland Natrium (Na)

Salta bad vid lång kust

Natrium (Na) upptäcktes i oktober 1807 av Sir Humphrey Davis genom att leda ström (elektrolys) genom kaustiksoda (natriumhydroxid). Natrium det fjärde vanligaste grundämnet, och utgör ungefär 2.6 % av jordskorpan.

Hallands långa kust erbjuder många möjligheter till bad i Kattegatt, som innehåller natriumklorid (NaCl)- havets salt. Salthalten i Kattegatt är något lägre än i Skagerrak, 15-30 promille jämfört med högre än 30 promille. Här finns också Värö bruk, ett sulfatmassabruk för att utifrån ved producera pappersmassa. En viktig del av processen är massakoket, där veden värms tillsammans med vitlut, en blandning av natriumsulfid (Na2S) och natriumhydroxid (NaOH). Avsikten är att bryta ner ligninet och hemicellulosan i veden och ge en pappersmassa som huvudsakligen består av cellulosa.

Gästrikland Krom (Cr)

Gästrikland Krom (Cr)

Föreningar med starka färger

Namnet på grundämnet krom kommer från det grekiska chroma som betyder färg. Många kromföreningar har starka färger och har därför använts som pigment, t. ex. kromgult, kromrött, kromorange och kromgrönt.

Tyvärr är många kromföreningar giftiga. De har därför nästan helt övergivits som pigment och finns främst kvar i konstnärsfärger. Dessutom är det små mängder krom som gör rubinen röd och smaragden grön.

Numera används krom främst som legeringsämne. Vanligt rostfritt stål innehåller 13-18% krom, vilket gör stålet korrosionsbeständigt och hårt. I Sandviken produceras stora mängder rostfritt specialstål.

Gotland Kalcium (Ca)

Gotland Kalcium (Ca)

En kalkrik ö

Gotland består till stor del av kalksten, en bergart huvudsakligen bestående av kalciumkarbonat, CaCO3. Typiskt för den gotländska kalkstenen är den stora rikedomen av fossil.

Marmor är kalksten i ren och välkristalliserad form, krita. Den rödfärgade Hoburgsmarmorn är Gotlands landskapsten. Den kalkrika berggrunden har också medfört att Gotland har en för Sverige speciell flora.
Kalkstenen är en viktig råvara för tillverkning av cement och Gotland är centrum för den svenska tillverkningen.

Dalsland Kisel (Si)

Dalsland Kisel (Si)

Kvartsit ger slitstarka vägar

I Dalsland finns ett av landets viktigaste brytningsområden för bergarten kvartsit, vilket innehåller grundämnet kisel, och mineralen är Dalslands landskapssten. Den kan bl. a. användas som vägbeläggningsmaterial och i ren form för tillverkning av eldfasta material.

Kvartsit består av hårda kvartsrika bergarter som bildats ur sandiga sedimentavlagringar. Vanlig kvarts, kiseldioxid, är vattenklar eller mjölkvit till färgen. Den kan även vara rosaröd (rosenkvarts).

Kisel är det åttonde vanligaste grundämnet i universum. Kvarts används i glasindustrin medan kisel är en viktig komponent i modern elektronisk utrustning som mobiltelefoner och utgör grunden för informationsteknologin.

Dalarna Koppar (Cu)

Dalarna Koppar (Cu)

Världskulturarv

I Sveriges historia har Falu koppargruva spelat en mycket stor roll. Under den svenska stormaktstiden stod gruvan för mer än hälften av världsproduktionen av koppar. Det gav Sverige stora ekonomiska och militära fördelar.

Brytningen av kopparmalm i Falun började redan under vikingatiden. Brytningen fortsatte i tusen år fram till vår egen tid och lades ner först år 1992. Tio år senare blev Falu koppargruva officiellt utnämnt till Världskulturarv. 

Koppar uppskattas för att metallen är hållbar och formbar. Silver överträffar koppar som god ledare av elektrisk ström, men eftersom koppar har större tillgänglighet och lägre pris används normalt kopparledningar i elektrisk apparatur.

Bohuslän Klor (Cl)

Bohuslän Klor (Cl)

Havets salt, fiske och konservindustri

Redan på 1600-talet utnyttjade Bohuslän solen och sitt salta vatten för att tillverka salt som sedan användes i den lokala konservindustrin. Före dagens moderna metoder var saltning det effektivaste och säkraste sättet att konservera fisk och kött. Natriumklorid, eller vanligt koksalt, har den kemiska formeln NaCl. I ren form består ämnet av vita eller färglösa kristaller. Det är lättlösligt i vatten. I havsvatten utgör natriumklorid runt 3 massprocent.

Natriumklorid har en mycket stor kommersiell betydelse och är en av de allra viktigaste industriråvarorna. I Sverige används det mesta av natriumkloriden till halkbekämpning och till att framställa klor och alkali.

Blekinge Magnesium (Mg)

Blekinge Magnesium (Mg)

Klorofyllrikt i Sveriges trädgård

Blekinge brukar kallas Sveriges trädgård. Milt klimat och många soltimmar ger upphov till en intensiv grönska. Den gröna färgen i växterna kommer från klorofyllmolekylen. Mitt i klorofyllmolekylen sitter en magnesiumatom.

Klorofyllmolekylen reglerar växternas fotosyntes. Luftens koldioxid reagerar med vatten och blir till syre och socker med hjälp av solljuset. Magnesiumhalten i torkat växtmaterial är vanligen 0,3 – 1 vikt-%.

Försurningen orsakar magnesiumbrist i jordarna. Brist på magnesium ger brist på klorofyll och växtens tillväxt hämmas. Därför gödslas jordar som har magnesiumbrist med bl. a. magnesiumsulfat och dolomitmjöl.

Göteborg Argon (Ar)

Göteborg Argon (Ar)

Argon används vid svetsning för att tränga undan luftens syre. Används bl i varvsindustrin.

Tänk dig ett grundämne som du andas in varje dag och som dessutom har stor betydelse
vid svetsning. Låter det märkligt eller kanske till och med farligt? Det är varken märkligt
eller farligt utan handlar om grundämnet argon. Luften du andas består av nästan 1% argon, ett grundämne som är mycket viktigt vid svetsning och då speciellt vid MIGsvetsning (Metal Inert Gas) och TIG-svetsning (Tungsten Inert Gas). Där används argon för att tränga undan luftens syre som annars skulle kunna reagera med svetsmaterialet och ställa till problem. För en hamnstad som Göteborg har svetsningen varit mycket viktig vid stadens varv. Även idag används argon inom industrin vid svetsning av rostfritt stål och aluminium.

Ädelgas vill inte reagera
Argon är en färg- och luktlös gas som inte reagerar med något i omgivningen. Oviljan att
reagera har också gett argon dess namn, argon kommer nämligen från det grekiska ordet argos som betyder trög. Det finns ytterligare några gaser som helst inte reagerar med andra ämnen, dessa gaser kallas ädelgaser och finns i luften som omger oss. Vissa
ädelgaser har forskarna lyckats få att reagera men det gäller inte argon.

Så här framställs argon
När gastillverkarna idag vill framställa argon så utgår de från vanlig luft. Tillverkarna kyler ned luften till minst -197 °C, då omvandlas luften till en vätska. Genom att sedan höja temperaturen igen så börjar grundämnena i luften koka (precis som vatten kokar när temperaturen höjs) och grundämnena omvandlas då från vätska till gas igen (precis som vatten blir vattenånga). De ämnen som ingår i luft kokar vid lite olika temperatur t ex så kokar kväve bort vid -195,8 °C och argon vid -185,9 °C. Genom att sakta höja
temperaturen så kan gastillverkarna på det här viset skilja gaserna från varandra.
Processen kallas för destillation.

Ger blått ljus i staden
Men svetsningen är inte enda anledningen till att Göteborg får argon som stadsgrundämne. I en storstad som Göteborg finns det mängder av reklamskyltar. Kanske har du lagt märke till de blå neonrören som bygger upp många reklamskyltar. Även om de kallas neonrör så innehåller de stor del argon just för att få fram den blå färgen. Ytterligare färger kan sedan fås fram genom olika färg på neonrörets glas. Förutom i dagens ljusreklam så används argon också tillsammans med kvävgas i glödlampor för att öka livslängden på glödtråden av Wolfram.

Skåne Aluminium (Al)

Skåne Aluminium (Al)

Lera till tegel och porslin

Skånes bördiga lerjordar innehåller mycket aluminiumhaltiga mineral. Leran kan användas till tegel- och keramikframställning. Förr i tiden användes den också som byggnadsmaterial.

Den fina vita leran kaolin, som bildas genom vittring av fältspat, finns vid Ivösjön och på många andra platser i Skåne. Kaolin används till porslin och sanitetsgods och som fyllnads-och bestrykningsmedel på papper. I Skåne finns också alunskiffer. Alun har ända sedan antiken använts som blodstillande läkemedel, som betmedel vid färgning och vid garvning av skinn. I Andrarum finns Sveriges och Nordens äldsta alunbruk.

Svenska upptäckter

Per Theodor Cleve (1840-1905) och Nil A. Langley helium i uranmineralet clevelit. Förekomsten av helium insågs först av den franske astronomen Pierre-Jules-César Janssen (1824-1907) under en solförmörkelse i Indien år 1868. Han upptäckte då en ny linje i solspektrat. Helium har fått sitt namn från helios (gr solen). År 1895 upptäckte Sir William Ramsey (1852-1916) och oberoende av honom även svenskarna Per Theodor Cleve (1840-1905) och Nil A. Langley helium i uranmineralet clevelit. Ernest Rutherford (1871-1937) och Thomas Royds demonstrerade 1907 att alfa-partiklar är heliumkärnor.

Upptäcktes av Johan August Arfvedson (1792-1841) när han ett malmprov som senare visade sig vara LiAl(Si2O5)2 från Utö i Stockholms skärgård. Rent Litium isolerades senare av William Thomas Brande och Sir Humphrey Davy genom elektrolys av litiumoxid. Litium har fått sitt namn från lithos (gr sten).

Carl Wilhem Scheele gav kvävgasen namnet ”skämd luft”.  Kväve upptäcktes av Daniel Rutherford (1749-1819) år 1772 som gav det namnet ”malignant air”. Men ”bränd luft”, luft som inte innehöll syre, undersöktes vid samma tid av Carl Wilhem Scheele (1742-1786) och engelsmännen Henry Cavendish (1731-1810) och Joseph Priestley (1733-1804).

I Sverige tillskrivs upptäckten av syre år 1772 till Carl Wilhem Scheele (1742-1786), medan fransmännen tillskriver Lavoisier upptäckten och engelsmännen Priestley. Scheeles avhandling om luft och eld kom inte i tryck förrän 1777 och då hade redan Joseph Priestley (1733-1804) och Antoine Lavoisier (1743-1794) publiserat sina rön om luftens sammansättning. Scheele ansåg att luft var en blandning av eldsluft (syrgas) och skämd luft (kvävgas). Vid förbränning förenades syre (eldsluften) med flogistonet i de brinnande ämnena till värme och ljus.

Jöns Jakob Berzelius (1779-1884) var den som upptäckte att kisel var ett grundämne och inte en förening, som man tidigare trott. Han framställde amorft kisel genom att hetta upp kalium tillsammans med kiseltetrafluorid och renade därefter produkten genom att ta bort kvarvarande fluorsilikat med upprepade tvättningar. Kristallint kisel framställdes första gången 1854 av Henri Sainte-Claire Deville (1818-1881).

Klor upptäcktes 1774 av Carl Wilhem Scheele (1742-1786) vid en reaktion mellan saltsyra (HCl) och brunsten (MnO2). Scheele trodde att den resulterande gasen innehöll syre. Engelsmannen Sir Humprey Davy (1778-1829) namngav klor 1810 och hävdade att det var ett grundämne.

Skandium upptäcktes av Lars Fredrik Nilsson (1840-1899) år 1879 i mineralerna euxenit och gadolenit som bara hade hittats i Skandinavien. Genom att bearbeta 10 kg mineral kunde Nilsson framställa 2 gram skandiumoxid, (scandia, Sc2O3). Först år 1937 lyckades tyskarna Fischer, Brunger och Grieneisen framställa ren skandium.

Återupptäcktes av Nils Gabriel Sefström (1787-1845) omkring 1830 i stångjärn gjord av malm från Smålands Taberg. Namnet gavs efter nordiska mytologins gudinna Vanadis mer känd som Freja. Den ursprungliga upptäckten av Vanadin gjordes av Andrés Manuel del Rio (1765-1849) år 1801. Oturligt meddelade en fransk kemist att ämnet bara var förorenat krom, vilket del Rio accepterade. Det framställdes i nästan ren form 1867 av Sir Henry Enfield Roscoe (1833-1915).

Isolerades av Johan Gottlieb Gahn år 1774 vid reduktion av brunsten (MnO2) med kol.

George Brandt (1694-1768) tillskrivs upptäckten av kobolt ca 1735. Han upptäckte att det är kobolt som ger glas dess karakteristiska blåa färg och inte grundämnet vismut som man tidigare hade trott. Därmed blev kobolt det första grundämne som identifierades i Sverige och det hände ungefär 150 år innan Mendelejev för första gången beskrev det periodiska systemet.

Upptäcktes 1751 av Axel Fredrik Cronstedt (1722-1765) i mineralet niccolit, kopparnickel, i Loos i västra Hälsingland. Då använde man nickelhaltiga mineral, kupfernickel (falsk koppar), för att ge glas grön färg. Cronstedt hade förväntat sig att finna koppar i niccolit men fann istället en vit metall som han gav namnet nickel. Visare lade Cronstedt grunden till en rationell mineralogi med ”Försök till mineralogie eller Mineralrikets uppställning” vilken utgavs 1758.

Selen som har fått sitt namn från Selen (gr månen) är ytterligare ett grundämne som upptäckts av Jöns Jakob Berzelius (1779-1884). Hittades som en förorening i svavelsyra.

Upptäcktes av den finske kemisten Johan Gadolin (1760-1852) år 1794. Han gjorde upptäckten i Uppsala då han undersökte mineralet ytterbit (gadolinit) från fältspatgruvan Ytterby utanför Stockholm.

Martin Heinrich Klaproth (1743-1817) var den som först upptäckte oxiden 1789 men kunde inte isolera metallen. Den orena metallen var först isolerad av Jöns Jacob Berzelius (1779-1884) år 1824 och först år 1914 kunde man framställa ren zirkonium.

Charles Hatchett (1765-1847) upptäckte ämnet niob år 1801 i en malm som den förste guvenören i Connecticut, John Winthrop the Younger, skickat 100 år tidigare. Hatchett gav det nya grundämnet namnet ”columbium”. Jöns Jakob Berzelius (1779-1884) deltog aktivt i arbetet med att avgöra om niob och tantal var ett och samma grundämne eller separata. Henrich Rose (1795-1864) och Charles Marignac (1817-1894) var de första som visade att niobsyra och tantalsyra är två olika syror. Metallen preparerades första gången av Christian Blomstrand (1826-1897) år 1864. Namnet niob fastslogs först år 1950. Fortfarande kallas ämnet ofta ”columbium” i USA.

År 1778 upptäckte Carl Wilhem Scheele (1742-1786) att molybden var ett eget grundämne. År 1782 beredde Peter Jacob Hjelm (1746-1813) en oren form av ämnet. Namnet från grekiskans molybdos, bly.

Identifierades som grundämne 1774 av Carl Wilhem Scheele (1742-1786) som fann ”baryt” i vissa brunstensprov. Rent barium framställdes genom smältelektrolys år 1808 av Sir Humphrey Davy (1778-1829).

Upptäcktes 1802 av Anders Gustaf Ekeberg (1767-1813) i ett mineral från fältspatsgruvan i Ytterby utanför Stockholm. Många kemister ansåg att tantal och niob var samma ämne ända tills Heinrich Rose (1795-1864) och Charles Marignac (1817-1894) visade att niobsyra och tantalsyra är två olika syror, bl a deltog Jöns Jakob Berzelius (1779-1884) aktivt i detta arbete. Den första riktigt rena tantalmetallen framställdes inte förrän 1903 av tysken Werner von Bolton (1868-1912).

Upptäcktes av Klaproth, Berzelius och Hisinger 1801 och uppkallades efter asteroiden Ceres,. Cerium framställdes första gången av Hillebrand och Norton 1875 och är den vanligast förekommande metallen av de sällsynta jordartsmetallerna.

Han trodde att detta var ett enda grundämne och gav det namnet didymium eftersom det var svårt att skilja från tvillingbrodern lantan.Tysken Carl Auer von Welsbach (1858-1929) separerade år 1885 didymium i två ämnen – neodymia och praseodymia som hade olika färger. Ren praseodymmetall framställdes första gången 1931.

Det var Carl Gustaf Mosander (1797-1858) som år 1841 lyckades framställa en rosafärgad oxid ur mineralet cerit. Han trodde att detta var ett enda grundämne och gav det namnet didymium eftersom det var svårt att skilja från tvillingbrodern lantan. Tysken Carl Auer von Welsbach (1858-1929) separerade år 1885 didymium i två ämnen – neodymia och praseodymia. Ren neodymmetall framställdes första gången 1925.

Terbium som tillhör lantaniderna eller de sällsynta jordartsmetallerna, upptäcktes av Carl Gustaf Mosander (1797-1858) som en förorening i yttriumoxid, Y2O3.

Den första upptäckten av holmium noterades 1878 av de schweiziska kemisterna Marc Delafontaine och Jacqes Louis Soret vilka kallade ämnet element X. Per Theodor Cleve (1840-1905) upptäckte senare grundämnet i jordartsmaterialet erbia (erbiumoxid) och gav det namnet Holmium från sin hemstad Stockholm. Ren holmia, dvs holmiumoxid, preparerades av O. Holmberg 1911.

Carl Gustaf Mosander (1797-1858) separerade 3 fraktioner ur mineralen gadolinit vilka han kallade yttria, erbia och terbia. Det finns viss förvirring i namnen erbia och terbia men efter 1860 döptes terbia om till erbia och efter 1877 blev den första erbia terbia. Denna erbia visade sig bestå av 5 oxider numer kända som erbia, scandia, holmia, tulia and ytterbia. 1934 lyckades tyskarna Wilhelm Klemm (1896-1985) och Henrich Bommer framställa ren erbiummetall genom att reducera erbiumanhydridklorid med kaliumånga.

I samband med att Per Theodor Cleve (1840-1905) upptäckte Holmium gjorde han även upptäckte av Tulium i samband med sin analys av jordartsmaterialet erbia (erbiumoxid). Tulium har fått sitt namn efter Thule, antikens namn på Skandinavium.

Upptäcktes 1802 av Anders Gustaf Ekeberg (1767-1813) i ett mineral från fältspatsgruvan i Ytterby utanför Stockholm. Många kemister ansåg att tantal och niob var samma ämne ända tills Heinrich Rose (1795-1864) och Charles Marignac (1817-1894) visade att niobsyra och tantalsyra är två olika syror, bl a deltog Jöns Jakob Berzelius (1779-1884) aktivt i detta arbete. Den första riktigt rena tantalmetallen framställdes inte förrän 1903 av tysken Werner von Bolton (1868-1912).

Carl Wilhem Shceele (1742-1786) fann 1781 att en ny syra kunde göras från tungsten som mineralet då kallades. Idag heter malmen scheeleit. Scheele och Torbern Bergman (1735-1784) antog att ett nytt grundämne skulle kunna framställas genom reduktion av syran.Mer: År 1783 lyckades de spanska bröderna Juan och Fausto de Elhuyar framställa wolfram, som de funnit i wolframit, genom att reduktion av samma syra med träkol.

Torium är ytterligare ett grundämne som har upptäckts av Jöns Jakob Berzelius (1779-1884). Toriten, vari Berzelius 1828 upptäckte torjorden, utgör det viktigaste råmaterialet för Torium.

Aktiniden med atomnummer 102 upptäcktes och identifierades i April 1958 av G. T. Seaborg och en grupp kring honom vid Berkeleyuniversitetet. Tidigare arbeten i bl.a. Sverige godkändes inte men namnet nobelium behölls. År 1957 kungjordes upptäckten av en isotop av element 102 av Nobelinstitutet för Fysik (Manne Siegbahninstitutet). Grundämnes-namnet nobelium föreslogs och accepterades av IUPAC.​

Varför?

Jordens grundämnen utgör de byggstenar, som all materia är byggd av. Samma grundämnen ingår i jordens berggrund, i oceanernas vattenmassor, i flygmotorns högtemperaturlegeringar, i plastmuggen och i det levande livets komplicerade strukturer. I upptäckten av dessa grundämnen har betydande insatser gjorts av svenska kemister och mineraloger. Det förvånar den kemiska världen att fler grundämnesupptäckter gjorts i lilla Sverige än i något annat land.

I det tidiga upptäcktsarbetet isolerades det nya ämnets oxid ur ett nyupptäckt mineral. Om oxiden var lättreducerad, som t ex nickeloxid, isolerades själva grundämnet i regel av upptäckaren själv genom reduktion med kol i en degel. Svårreducerade oxider, t ex tantaloxid, kunde inte överföras till metall på detta enkla sätt. Den som upptäckt oxiden kom då att räknas som elementets upptäckare, medan den kemist, som slutligen gjorde renframställningen av elementet, fick en mer undanskymd plats i upptäcktshistorien. I Ett periodiskt systemet visar svenska grundämnesupptäckter med betydande svenska insatser.

Svenska Nationalkommittén för kemi ser som en av sina uppgifter att väcka intresset för kemi och göra dagens ungdom beredd att föra de stora svenska traditionerna vidare, nu med utveckling av miljömässigt hållbara tekniker för tillvaratagande av naturens resurser samt utveckling av nya material och metoder inom energisektorn, materialvetenskapen, biokemin och den medicinska kemin. Kemiintresse och kemikunnande är också nödvändiga förutsättningar för internationella insatser inom dessa områden och vid övervakning av det moderna samhällets omfattande kemikaliehantering.

Som ett led i detta arbete introducerade Kommittén Sveriges Landskapsgrundämnen samt de två stadsgrundämnena för Göteborg respektive Stockholm.

I analysen har arbetsgruppen beaktat:
– om en grundämnesupptäckt gjort landskapet känt, t ex nickel i Hälsingland
– om ett grundämne varit av stor betydelse i landskapets äldre näringsliv, t ex koppar i Dalarna
– om ett grundämne är viktigt i landskapets nutida näringsliv, t ex kol i Ångermanlands massa- och pappersindustri
– om ett grundämne i landskapets berggrund har eller kan förväntas få betydelse för landskapets näringsliv, t ex kisel (kvarts) i Dalsland och palladium i Härjedalen
– om biologiska system, karakteristiska för landskapet, motiverar ett speciellt grundämnesval, t ex fosfor i Östergötlands odlingslandskap, syre i Jämtlands skogslandskap eller magnesium i all klorofyll i ”Sveriges trädgård” Blekinge